Högt över staden
Stannar snön
Väntar på rätt tillfälle

Och jag faller ner över jorden
Likt en ung kvinna
I en kropp som legat i kistan

Jagar draken genom gränder
Där du gick så många gånger
Lyssnar på låtar från det förflutna
Och inser att jag bara är skräp
På backen

Kanske är det mitt öde
Min historia som upprepar sig
Och kanske är det så att solen inte skiner på oss
För vi är inte som dom vanliga

Vi är glittret på sjöarna
Solnedgången i havet
Vi är allt vi gör och fångar i motvinden
Ibland i medvinden
Sedan släpper vi taget om varandra

Faller
Faller

Långsamt