De är många som inte lyssnar
på musiken från en scen

ordet i centrum
på olika sätt

någon tar för sig
av tiden

väggen är röd
orden olika

värderas med tystnad eller sorl

så minns jag paret på tåget
som klippta ur en modetidning

han i blå polotröja och skepparkavaj
hon i kappa
och hatt lätt på sned

läpparna röda
handväskan mitt i knät

telefonen som ringer
handkrämen som plockas ur väskan
gnids in finger efter finger
handflatan, handryggen
mellan fingrarna

ryggen stel, blicken sneglande
osäkerheten gnider finger efter finger
tills samtalet är slut

lampskärmen ovanför vårt bord
är en blommig veckande kjol
i mitten grönt tyll

på en scen söker sig orden
trevande framåt

i år stannar löven
länge på träden

tornet lyser i natten

intill en busshållplats

© Eva Langrath 2014