Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
ensamhet


ensamtalaren


Han ensamtalar på den ödsliga våta motorvägen. En sprängd nebulosa ritar om hans inre i streck där kanterna pryds av glitter och centrum ett svart hål. Han ensamtalar med gräset i vågig vals: inga skepp på denna planet.


Han ensamtalar med sorgen vars spår ebbar ut. Han ensamtalar med gråten som glittrar längs kinderna: röd. Valvet av tussar täcker panorama i vy, i öst tonar dunklet i stripiga spår, väta fuktar asfalten; doften av sötma genomborrar hans sinnens fulla, trängda språk.


Gula lampor likt ögon närmar sig fort. En stångande tjur med en grill kåt som en maskin.




Fri vers (Prosapoesi) av tony björk
Läst 107 gånger
Publicerad 2014-12-30 16:13



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

tony björk
tony björk