nu sitter jag här
har lovat in det nya året med löften och stora drömmar
allt för att måla upp en bättre framtidsutsikt
men vad är den lögnen värd?

tror jag någonsin att det kommer bli bättre
eller gav jag upp långt innan jag vågade drömma?

dina ord och mothugg suddas inte bort allteftersom vi skålade in det nya året
min svartsjuka, din blick, mitt löjliga beteende och din arroganta lösning.

det slutade med att jag vek mig
för någon måste vika sig
någon måste sänka garden
någon måste tro
drömma

och nu sitter jag här
och har lovat mig att tro
tro på mina egna löften och att våga drömma stort!