Du var en frihetsman
Ingenting tålde du,
regler och ordningar
ratade du av princip
tänkte väl inte på det
Tygellös, skrattande
dansade du framför oss
gäckande som en gast
och var bara för din skull

Du fastnade aldrig
befanns aldrig skyldig,
du hatade ju skulder, och
om ursäkt bad du aldrig
Du svalt, men du sjöng om det
Var människa drogs till dig
men ingen av kärlek, och
du förstod aldrig ordet

Långt senare fann man dig
i skrivböcker på vindar
Man letade, blev besatt av dig
och ville blott ha mer
Man hittade dig på
två porträtt
vars äkthet det skulle tvistas om
Ett enda visste man alldeles säkert,
det var
att du hade funnits.



23/3 2013