En dag skulle vi inte längre ana
horisont eller strand, inte ens
nattens stjärnor

Inte fröjdas av den böljeslagna sanden
havets grönska, den blixtrande bränningen
eller den exotiska påfågelns prakt

Vi ville dyrka utan palats
valde därför att
uppsöka havsguden själva

En skepnad av trä passerade oss
Vi hörde förskrämda män
ropa av fasa över relingen

I ett ögonblick av svaghet
hörde jag min själs jämmer,
längtade jag efter hjälp.



5/9 2014