Snön bäddar tystnaden
vattnet ännu inte fruset

kamerans batteri dött
oladdat
fångade några bilder i alla fall

det flöt mycket vatten
runt om oss
för mycket
en tid

färgat rött

drunknat sinne
övergav
gick sin egen väg

ensamheten odelad

bilder på näthinnan
etsar sig

balansen rubbad
talet likaså

upprepning                 
                 upprepning
upprepning

igenkänns
                 igenkänns
igenkänns

accepterandet är inte problemet
snarare modet
eller kanske förståndet

vem förstår skillnaden

värjer mig
mot mig

lämnar vattnet
som flyter runt mig
de upprepande meningarna
som ingen mening har

skogens tystnad
låter tankarna
vandra obehindrat

grenen böjs under snömängden

vattnet ännu inte helt fruset
går i timmar

vilar i tystnaden
väntar

vaktar det urladdade hjärtat
anar en stig
letar ett mod
och ett förstånd

grubblar på skillnaden
var hittar jag den

idag mötte jag orden
och tonen

jag vill dig väl

© Eva Langrath 2015