Du ser på mig med ögon som ska förstå
Ögon som till mig vill nå

När orden lämnar dina läppar biter jag av ångest
Kännande den stigande frustrationen, tvånget

Du skall leda mig rätt
Men på vilket sätt?

Jag knyter näven och fräser av ilska
Jag förbannar din idioti, din sinnessvaghet

Vem är du att uttala dig om mig?
Du skall leda mig till lyckan

Det leder enbart till misärens domäner, självhatets regioner