Av ödmjukhet är Du kommen,
ödmjukt skall Du åter vandra.

Såren läker - smärtan kristaliseras
likt en sprucken diamant
strör den sina droppar
i regnbågens alla färger
infångad av vårkvällens ljus.

Kvällen övergår till natt.

Månen gäckar med sitt
gula ljus
Mot det sammetslena himlavalvet.

Ja, ödmjuk är jag åter.
Såren smärtar men river inte hål

Stjärnorna strör sina pärlor
in i hjärtats helighet.

Vårnatten ger lugn i själen.

Sömnen omfamnar mina trötta tankar.

Ger ro inför livets nya vår.
Rofyllt vaggas jag till sömns av
nya drömmar.

In i livets oändliga evighet.