Jag vandrat
många vägar
där sorgen
dukat sitt bord
men även där i korgen
har kärleken skymtat
som fuktat läppen
och satt eld på mitt blod

Axlad är ännu
min levnads ränsel
stadigt stödjer mig käppen
bortom stigar
och klivande över stängsel
bortom korsvägar
till hägrande
måltider och fester
välkomnar jag
vänner och oinbjudna gäster.







Gurra