I
Gråbjörken vandrar
över fönsterrutornas vidder

riktningen är nordlig
mot berget där molnen bor

någon har sänt kuriren
med näverbrevet

och bjudit träden
till dans och te i sofforna

och skogen svarar
och skogen klär sig i storstövlarna

går tyst för varma scones
och sagor i bergets grottor

längst mot norr
där kartorna tar slut

och hjärtan brinner
för att värma det grå


II
Hon skriver runor
med den vassa knivsudden

ristar näverns rullar
till granen och tallen

linden och almen
hasseln och björken

sjunger doften
av nordlandets liv

in i barkens
vita märg

bjuder de stora
bjuder de med slöjor

till att läppja närheten
i knastret från eldarna


III
Hör träden sjunga
i vandringen mot fjällen

känner marken gunga
i trampet av rötter


Det brinner ett ljus
det drar en kanna

inför stora gäster
som vill dansa