Herodes bestiger berget mot templet, för att ledas mot rikedomar
Sökandes makt, sökandes fåfänga

Herodes beskådar den mörka himlen belysa hans stad
Han skådar över vita hus i fjärran, över tempel och vajande olivträd

Herodes känner vinden i håret, fara är nära
En styggelse är troligt annalkande

Herodes känner så flammorna från templets facklor
De dansar i natten, slickar suktande efter att tortera hans skinn

Herodes skådar längs med det svarta marmorgolvet
En avlång varelse, väsande reptil med tunga så blodröd

Herodes höjer svärdet högt, klyver styggelsen itu
Bland vaser och urnor siande om forna tider faller den

"Herodes, din dåre! Patetiska människoväsen! Dömd är du"
"Din avkomma blott as, as som skall bli till maskföda!"

Herodes avlägsnar sig, ögon brinner av ilska
Han vet när han lämnar berget, mörka tider är i antågande