Länge stod jag vid Checkpoint Charlie
men det blev aldrig någon gränsövergång
för oss
vi stod fortfarande som öst och väst
och jag såg aldrig muren rivas

det blev bara mystiska kommunikationer
och olika riddims som dunkade i mitt huvud
och baktakter för något som inte var

Jag undrar om jag var väst
fast jag egentligen ville vara öst
men det spelar väl ingen roll
för den ena sög ut den andra och
nu är det bara skärvor kvar av sten

Du blir Israel och jag Palestina
för jag tror jag är den part som
har förlorat mest i det hela
jag plockar splitter och lägger det
på en bricka av plåt
och väntar på att en kirurg
ska lappa hålen du lämnade
medans jag skådar en ny mur

Gränsövergång
var allt som behövdes
för att hjärtan skulle slå
men du klev aldrig över mina linjer
och nu är det nya posteringar

i väntan på dina ord