Det slog mig
hur det bara gått förbi
hur
dödsannonsen i DN
inte landat i min brevlåda
och
hur jag
strukit ett streck
ofrivilligt
över det förflutna
över någon som var en del
av det som var mitt liv
En dam
en gammal dam
som skulle ha kallats mormor
med blonderat hår och skarp tunga
Hur den gamla damen älskat rosor
men föraktat sitt eget barn
Och det slog mig plötsligt
hur hennes död
den gamla damen
jag borde kallat mormor
bara gått mig förbi
en tyst suck från längesen- inombords
steg till ytan
och
historien leder inte bakåt längre
men ibland
kan jag se en blonderad dam
med skarp tunga tala om
vackra rosor
men
aldrig ska hon tala om
hur ont det gjorde
när allt vissnade och dog