Från mellan väggarna skriker du åt mig
Hör dig krafsa, försöka ta dig in.
Du tror jag är mjuk och lätt att tränga genom men
jag är pansar.

Det kan låta svagt när jag berättar att jag gråter
Kanske låter som att jag är rädd.
Men jag är inte alls rädd för att förlora dig.
Jag är bara rädd för att ha tråkigt.

Vi ser att du är hopplöst fångad i dig själv.
Att lögnerna och generaliseringarna har
blivit sanning i dig och att du
kämpar för att hålla dem verkliga.
Vi ser det och vi vill inte längre hjälpa dig.