Då kom min vän och hälsade på igen. Ångesten är en av mina bästa vänner som kommer till mig var natt. Dom flesta skulle kalla ångesten för sin fiende, en iskall främling som kommer och får en att dö några gånger om året. Men när ångesten kommer till en dagligen så lär man sig till sist att välkomna den. Man blir van skulle man kunna säga. Jag önskar ingen annan människa detta, det kan jag lova. För egentligen är ångesten min största fiende, men för att lära mig att leva med den så måste jag omfamna den och acceptera den. För annars kommer jag att gå under.