kanske kan finna

kanske kan se

ånyo få minnas

som barnet få le

jag faller

i regnet

till marken

ångande dunstar min själ

lekamen strömmar i havets famn

dofters magi av liljekonvalj

viskar ordlöst åter mitt namn

en ny dräkt

i andes tag

en ny fläkt

vid gryende dag

hänför

visar lågans iver

lockar, pockar

hägrar mig nära

så nära jag bara kan vara

min kära

djupaste inre

glödande kärna

in

i

mig

själv