Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En man klev in i bussen - och jag tappade andan en stund... hans blick var som liemannen..


Ondskan

Ondskan steg in i bussen
finklädd
och kall

Blodet frös till kristaller
av
doften...
Svavel

Där dog drömmen
längtan
visionen om ett liv i ro

Ondskan klev in i bussen
och ingen såg
hur jag vissnade,
tappade alla mina färger...

Ondskan
som slog

rot i mig.




Fri vers av BlåhäXa
Läst 275 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2015-05-13 08:13



Bookmark and Share


  bluesatin
Mycket klockrent och bra skrivet. Där fick du till det. :)
2015-05-14

  Lars Hedlin
Stark i utförande och i känsla!
2015-05-13
  > Nästa text
< Föregående

BlåhäXa
BlåhäXa