Tiden rinner ned min hand
Bunden utav tvekans band

Bortom vad som hämtas kan
Klockans slag jag aldrig fann

Kluven av en klang, så trött
Tystnar ej förrän jag dött

Taktens tal jag kan förstå
Ändå kan jag enbart gå

Ältar det jag ej hann med
Nu har känslan blivit sed

Någonstans är allting frid
Platsen finns ej i min tid

Plågad av min långsamhet
Finns en utväg, ingen vet