Jag fick en artikel på några fladdriga sidor om skog, växter och bär.
Jag skulle utifrån texten skriva ner 10 vettiga frågor till vetenskapsmannen som snart skulle komma hem till mig för att svara. Det fanns en vag gestalt till kring mig som skulle göra samna sak. För honom gick det mycket bättre, för han blev inte hela tiden störd som jag blev. Jag kände tidspress samtidigt som jag inte kunde koncentrera mig på texten. Det var så mycket folk runt om som pratade så mycket strunt. Det var sånt kaos i hela lägenheten.
Mina frågor blev korkade, ungefär som: "heter 'enris' verkligen så?"
Det var nåt med väggen framför mig också, den löstes liksom upp så att jag fick kämpa för att inte glida ner för den snåriga och leriga sluttningen bakom huset. Mitt kollegieblock var fullklottrat med nonsens, och jag försökte hitta plats för mina frågor. Ibland försvann pennan, ibland blocket. Det var hemskt! Jag visste att jag skulle få skämmas om en stund.
Jag kanade strax nerför sluttningen, block och penna försvann. Jag kom ner till gångvägen som såg ut som i verkligheten och följde den för att komma runt huslängan och komma till min dörr. Jag kom till en jättestor dammig byggarbetsplats som absolut inte borde finnas där. På nåt sätt hittade jag hem, handledaren kom tillsammans med vetenskapsmannen och jag hade fortfarande inte koll på artikeln, så jag försökte hitta på lite frågor ändå, ur luften.
Sedan har jag nog redan förträngt skammen, för jag minns inte mer än att det plötsligt inte gällde 10 frågor utan det var i stället tio maträtter det gällde att laga. Jag befann mig på en servering och det var bara att sätta igång. Jag tror det gick ganska bra med maten och att bära ut den till gästerna, men jag lyckades sabotera det hela genom att glömma ställa ett glas vatten på varje bricka. Jag kom på det när jag hade burit iväg tre fyra brickor, och jag kunde inte rätta till det i efterhand, för då skulle jag väcka ilska, sas det. Det bästa var att strunta i det och hoppas att gästerna inte skulle tänka på att vatten saknades. De kunde väl tagit vatten själva, förresten, för det stod en stor balja mitt på golvet, bara att ösa.