midnattspromenad
kommer in, tänder inte ljuset
soffan känns så mjuk i natt
vinet ljumt i strupen

nyss därute fanns de där
tonerna och orden
satt på varje gren och strå
sköljdes ner i öppet sinne
av ett dugglätt sommarregn

solcellslamporna har tänts
kroppen vilar äntligen
skaparlusten skriker
vill berätta om det hemska
som drogs till sängs med solen

skärmljuset så skrämmande
det trolska så långt borta
men en narig nagel orkar än
rista ett livstecken