Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tornbaggen

Så där i förbifarten
kommer frågan:

har ni någon gång upplevt att ni plötsligt rycks upp ur en dröm och sedan tillfälligt släpps ner i en annan mer drömlik tillvaro som är verkligheten?

Nervösa småleenden,
flackande blickar
som sparvar på grusgången,
svar nog.

Så, när man vänt ut och in på varandra,
och värmen och tilliten
vilar tryggt i den stabila båten:

känner du aldrig att du upphör att existera för en stund och försvinner bland alla regnbågar, ljudvågor, kossor, skratt, sandkorn och står där mitt i allt och minns inte ens ditt namn?

Tystnad
Tankar
"Nja, men ibland är livet rörigt..."

Så äntligen ska röran rensas.
I väntan på skjuts till
brännbar återvinning
landar plötsligt en tornbagge
på skräpet och viskar:

en gång glömde jag mitt namn i femton sekunder; jag vet hur det är. Nu bär vi namnet i evighet.

 




Fri vers (Fri form) av Amisan
Läst 317 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2015-07-07 14:23



Bookmark and Share


  Detstormandehavet
Mycket fin!
2015-07-11

    Amisan
Ja du Petter, det är inte min mening att lägga in gåtor i texten - men, ja, det är den tornbaggen och en speciell viskning också. Jag hade väl aldrig tänkt att någon på detta forum skulle uppfatta det... fast skulle någon vilja och kunna det så är det väl du :)
2015-07-10

  petter rost
En mirakulös länk mellan det tillfälliga och det eviga i form av en sluten diskussion, i ljuset av osäkerhet och lite rädsla, om erfarenheten av att plötsligt gå miste om en invand identitet, ett självklart vara. Här finns för mej en aning ångest. Men jag blir en smula osäker på tornbaggens viskning och i min osäkerhet tränger sej en annan fråga tränger på: var denna en Tranströmers tornbagge?
2015-07-09

  Lars Hedlin
En mycket bra text! Gillar den!
2015-07-08
  > Nästa text
< Föregående

Amisan