Jag var ett barn
Jag såg alltid hur du kämpade
Ett barn som ser
Jag ville göra så mycket mer
Så mycket för dig
Men jag var så liten

Därför såg jag istället genom dig
Jag förstod dina misstag
Jag förstod ditt kämpande
Jag såg din rustning av darrande stål
Och jag gjorde så gott jag kunde för att hålla ihop den genom dina strider
Och laga dina sår.
För dina strider var för mig, det var för oss.

Ibland jag hörde, från en hemlig vrå
Pärlor rulla ned för din kind.
Och jag förstod att det inte var lätt.
Och fångade dem med det livets ljus du givit mig.
Det du gjort så rätt.

Det ljus som jag idag har med mig.
Det ljus med kraft som du inte vet du hade
Men jag alltid kände.

Tack för att du delade med dig av din kraft mor
Så att jag kunde skapa min egna
Och förstå att jag inte var så liten
Jag var ju alltid stor.