nätters mörker
blev aldrig ljus

drömda dagar
var bara
drömda
dagar

jag försökte stoppa
regnet
från att falla

lät mig
ledas vilse

jag ville följa
det röda ljuset
lyssnade
efter dina
andetag

efter
ett tecken

allt jag kunde höra
var vinden
som drog fram

den viskande
att livet hade
funnits
här
hela tiden
i skuggors ljus

jag föll med regnet

kände marken
det våta gräset
mot min kropp
mot mitt ansikte

jag lät regn falla

lät det skölja bort
allt
det som jag inte
längre orkade bära

för att få se
nätters mörker
bli till ljus

för att kunna resa mig
igen

P.G 20150712