Hur går jag härifrån, in i framtiden av min tid som är kvar?
Nu när jag inte behöver ha min blick bakom axeln, jag är fri
Jag behöver inte längre se runt, du är borta
Hur lever jag fri, utan mina ärvda bojor
Ett tomrum i mitt inre där rädslan funnits, finns inte mer
Hur lever jag vidare fri?
Jag går nedför gatan och äntligen är ryggen är rak
Jag ser in i människors ögon och tänker nu är jag stark!
Men ändå finns kroppens reaktioner kvar, gamla bojor som tyngt mig var dag, vad är det du har lämnat kvar?
Nu är det tid att slå sig fri från gamla bojor, som inte ska fortsätta dra mig ner.
Men hur går jag vidare och hur lever jag som fri?
Det är nu mitt liv tar sig början till mitt liv tar slut
Nu är jag äntligen fri!
Fri att för all framtid bara vara jag!

Vem är jag, det får framtiden visa...