Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Allt var över långt innan jag förstod

I djupet av ingenting
vill jag bli ditt minne
En bild och en varm känsla

Någon du inte glömmer och saknar med kärlek

Önska kunna trolla tiden tillbaka
sudda ut., göra rätt
Trodde du såg igenom och förstod
var inte mej i den svagaste stund

Mina nedsättande tankar om mitt värde och mening
förlamande allt jag var

Inget i vårt möte blev rätt
De blev mer än bara fel

Förväntan av första ögonblick

Ögon med gnistrande kärlek
skulle se mej och rakt in i själen

Tappa fotfäste när inget av det fanns där

Vi hade målat första omfamningen
ömhet och passion
Allt levande innan
såg jag hos dej dog

Visste egentligen från första stund
jag var inte det du väntat
Men vägrade ta in
jag ville inte tro

Besvikelsen gjorde sej talad med hela din kropp
styrka att stå emot fick backa
För känslan av att inte duga övertog

Blev en grå mus helt ointressant
tynade bort i tysthet
förmedlade att ingenting hos mej av värde fanns

Vårat avsked innan resan hem
Ett outtalat slut
Vi skulle aldrig mötas igen

Lämnade med den sorgsna känsla
Jag var inte önskad tillbaka
Nu är känslan en verklig sanning

Om jag bara hade vetat.....

Skulle stannat i väntan
Jag kom till dej för tidigt
var långt i från klar

Om jag varit stark hade jag då kunnat vara jag ?
Kanske varit älskvärd och fångat ditt intresse

Hoppade rakt i ovisshet från svek
för min längtan till dej
till att bli ett vi för oss

Hatar verkligen dina bilder du tog
Du fångad allt mitt fula
Hårt att det är allt från mej som stannat kvar

Din gåva var vacker och blev min lycka
att alltid få bära med en bit av dej
Din kärlek runt min handled

Ett ödesdigert misstag den var borta
söker ännu förtvivlat i tröstlöst vemod
Mitt minnesband

Den olyckan var bara början
i samma stund drog du dej undan

Ditt avslut lämnade mej plötsligt
bara frågor som inte fått svar

Din tystnad borde få mej att glömma
men den tar all lust och bara förtär

För dej är allt borta ur tankar
kanske de aldrig funnits där?

Jag kämpar för att släppa min saknad
vet att jag tvingas ge upp dej

Val att i ensamhet orka tiden ut
tills det värkt klart i bröstet
av tanken på dej

Men vågar jag vara ensam och hur lång blir tiden?

Finns alternativet att lämna sorgen
Osynlig i djupaste mörker
Ge mej till någon av de som väntar
Få ge och vill ha mer

De finns hopp runt mej
att få ta plats
leva i min närhet

Mer än jag önskar

Kan du glömmas om jag ger plats ?
Tomma och falska löften
kan hjälpa att glömma
för någon jag måste lära mej älska

Tömma det vackra och äkta
låta det gå förlorat till ingenting
bli luft


Allt som skulle bli ditt

Från mitt sanna hjärta


(Copyright - © Susanna Bylund)







Fri vers av Racel Rosa
Läst 234 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2015-07-29 04:27



Bookmark and Share


  Lasseman VIP
Stark och gripande text..
2015-08-04

  Lars Hedlin
JA starka känslor och kast i toner av beröring...
2015-07-29

  Valter Örn VIP
Det känns som att en gammal kärlek hänger sig kvar som ett gammalt favoritplagg med fin passform och med doft av minnen. Man får ta fram det och lufta det ur garderoben ibland.
2015-07-29
  > Nästa text
< Föregående

Racel Rosa
Racel Rosa