Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Rädsla av att förlora allt står som ett cementkloss hinder inför att vinna något underbart... Vilket är värre - att få uppleva den ljuvliga kärleken och sedan förlora den eller att aldrig vågat känna efter hur underbart det faktiskt kan vara...


Baksidan av kärlek där skuggorna äter upp allt det vackra

Rädsla
När rädslan tar över mitt förnuft
fryser alla minnen och alla sinnen igen

Det finns ingen morgondag och
gårdagens glans blev till ett drömskt förnimmelse.

Dina fingertoppars brinnande spår vid min hud är borta och jag kan knappt minnas känslan av dina läppar

Jag är i mina känslor och jag är paralyserad av min rädsla...

Ett steg vidare in i förälskelsens mörker - baksidan av kärlek där skuggorna äter upp allt det vackra

Jag ber dig inte att komma igen
Jag vill bara fly...
för det är nu som jag är som mest sårbar
då jag låtit dig kliva in i mitt öppna
blödande hjärta...

 




Fri vers av BlåhäXa
Läst 337 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2015-08-02 07:59



Bookmark and Share


  Trädskugga
Mycket ärlig och öppen text, som får mig att titta till, om hur vi vill fly när vi är som närmast målet. Men, hellre lyss till en sträng som brast än att aldrig spänna en båge. Modigt och lysande :)
2015-08-03

  Lars Hedlin
Mycket bra och känslofull
2015-08-02
  > Nästa text
< Föregående

BlåhäXa
BlåhäXa