Bleka blickar möter mig på stan
Tankar jag inte kan lita på
När lusten blivit för stor
Enligt din moralkompass en tragedi
Men jag drömmer också om att du tar emot mig i din famn
Trots allt, trots ingenting
Försöker inse att alla kämpar ibland
Utan att leka med iden
Utan att försöka förstå vad det är som sker
Så ge mig din ro, ge mig din sorg
Se min längtan där jag går
Försvinner vi bara tillräckligt sakta
Då märker ingen oss nog
Men jag skiter i allting omkring
Jag tänker mig aldrig för igen
Jag är för evigt din vän