På höstens matta
vävd
av gyllenröda löv
ska han
ge sig ut
på vandring.

Han har redan
vandrat
långt
genom vårar
med fågelsång
sol
och lek
genom vinterstormar
där död
blivit mätt
på köld
vissna blad
och massor
av snor.

Så med blicken
fast fokuserad
rakt fram
mot sin
barndomsby
vet han nu
att den långa
vandringen
lider mot
sitt slut.

För på höstens matta
vävd  
av gyllenröda löv
kommer det 
flamma
vackert
varmt

upp mot skyn

från det
som är hans

barndomsby

när han kommer

hem

igen.