2 var mitt olyckstal
Fick en känsla som lämnade mig Sval
Tills du träffade mig i pannan med ett knutet hjärta en dag
Slog ut min osäkerhet som en högerkrok
Och de ensamma känslorna ligger nu på marken som blodiga tänder
Som du befriat mig från
Jag kan inte säga ett ord längre
Men mina nyöppnade ögon vittnar om att jag skulle göra vad som helst
För att få andas ur din mun
Bara ett tag till, bara ett andetag till
Adrenalinet defibrillerar mig
Medan din varma blick destillerar mig från onda minnen
Och jag upptäcker att ljuset i slutet av tunneln är din trygga famn
Sjunker djupare in i dina ögon och inser att jag levt i 9424 dagar
och varje en utav dem utan dig har varit bortkastad tid