Sätter ord på min smärta, hur känslorna som uppstår, traumatiserar hela mig, och mitt hjärta. Med ett enkelt alfabet jag bokstaverar ner händelser och upplevelse efter upplevelse. Med enkelt, ärligt och blottat ordförråd, får ni del av min solförmörkelse. Ältar om och om igen, rädslan, tankar, oro och bilder av skräck. Vill få minnet raderat, puts väck. Är helt ensam i min sorg, känns som att ingen ser mig, är instängd bakom en mur, en borg. Ropar hej förgäves, vinkar till en vägg av tomhet. Är osynlig i min ensamhet. Jag går ibland er, men ingen ser. Och snart själen inte orkar mer.

Bildkälla: Privat bild (upphovsrätten är min) från mitt Instagramkonto https://www.instagram.com/kristina0179/