När det står still, men man vill ha något att skriva Huvudet är fullt av förslag, har viljan, men svårt att få fram en början, på det som en dikt skall bliva Med ADHD är det inte alltid lätt, för mentalt finns det alltid massor av påbörjade projekt För rätt som det är kommer jag på något nytt, som associeras med annat i mitt intellekt Idéer avbryts mest hela tiden, svårt att hålla en spikrak linje med koncentrationen Det är buller och bång, i min skalle för det mesta, med än den ena, än den andra associationen När jag talar, ser, hör eller skriver om något ämne, målar jag alltid upp bilder Det plockas automatiskt fram ur mitt minne, och framför mig, ur arkivet, ser jag serier av olika foton, det sker alltid, helt utan hinder Alla sinnen samverkar, och måste, för att jag skall kunna fungera och förstå Om inte denna "soppa" är komplett, blir jag vilsen, förstår ej, är ute och cyklar i det blå Jag pratar fort, avbryter ofta, och tror mig ha sagt sådant som jag bara har tänkt Pratar du sakta, eller avbryter, glömmer jag bort mig, blir ofokuserad och då blir jag högst troligen mentalt dränkt En sådan sak som att gå och handla, skrivs inköpslistan ur minnet, för att anpassas efter inköpslogistiken Så där kan en ADHD-persons vardag se ut, och det är lika sant som att hammaren ska slå på spiken Egenskaper som impulsiv, energisk, snabbtänkt och envis, är något som jag ofta får höra Pratar i mun, blir stirrig, svårt att sitta still vid tystnad, och är högljudd, är något som jag ofta brukar göra Jag menar inget illa, är inte oförskämd, konstig eller självisk Det är bara så jag fungerar med ADHD:n, för jag flyter inte med strömmen, som en och annan död fisk Ska du umgås med mig, måste du min ADHD acceptera För jag funkar annorlunda mot dig, men jag försöker alltid mitt bästa att andra människors olika personligheter också själv respektera

Bildkälla: Privat bild (upphovsrätten är min) från mitt Instagramkonto https://www.instagram.com/kristina0179/