Jag men ändå inte
jag mer känner än ser greppet runt armen
hur starka fingrar borrar sig in i huden
nyper klämmer åt och när de tas bort
lyser armen röd och vit
som ett mönster i polkagris
och det svider och bränner fortfarande
men nu är händerna inte längre där
jag ligger på rygg
de tunga armarna mot mitt bröst
de starka händerna runt min hals
fingrarna som klämmer åt
jag får inte luft
jag får verkligen inte luft
hur ska jag ens kunna dra efter andan
jag är så rädd så jag skakar
det är tur att hans ben håller mig nere
kraften i våldet är explosivt
jag är ett brinnande inferno
och jag skriker utan röst
jag gråter utan tårar
jag kvider som en kattunge gör när den dränks
det är nu jag ser slutet
hur mörkret sluter sig om
smärtan exploderar i mitt huvud
fyrverkerier lyser upp och natten är i lågor