rädd för att inte vara älskad
Rädd för att älska
rädd för att leva
livet spelar ett spratt på mina själsligt trasiga strängar

Jag som bara vill spänna ut mina vingar och bara flyga iväg
flyga med kraft mot frihetens ljus
högt över alla hav som bländar mina ögon av stormens brus
dricka av havets kraftfulla krus

Jag vill vidröra sommarens ängar med vidsträckta vingar
som bär mig fram genom ängar och skog
känna ljuvliga blommors doft
som omfamnar själens alla delar
känna dofter av livets ångor
känna smaken av livets oändliga aromer...

Ge mig evighetens doft fylld med kärlekens rus
en evig smak från livets gudomliga källa
lär mig att älska
lär mig att leva
lär mig att inte längre vara rädd...

ensamheten styr mitt liv utan mina barns lekar vid mig
synen tåras och jag kan inte längre se dig
jag ber en bön men ingen hör mina tårar falla ner
vet inte hur jag ska orka mer
jag vill ju bara älskar och vara nära er

jag ser och hör er vid trädets högsta topp
men jag kommer inte längre för där tar det stopp
vågar jag flyga ner för att fånga er kärlek igen
kanske är jag för svag, men
nu tar jag chansen för sista gången för att fånga er
innan jag far iväg så sätter jag mig ner med mina tårar och ber

spänner ut mina vingar och tar sats mot er igen
jag ser all glädje när er far flyger förbi er sen
äntligen får vi vara tillsammans åter en gång
lyckan är oförglömlig och jag sjunger för er kärlekens sång

håll mig nu hårt så far vi långt från allt det onda som finns
mot värmen vi får av solen som är livets starkaste lins