det känns som om jag levt flera olika liv
i flera olika skepnader

ibland måste jag nypa mig i armen
för att känna att jag finns på riktigt
- aj

ja jag finns fortfarande men orkar inte riktigt med mig själv numera
är så trött en trötthet som inte kan sovas bort

och jag orkar inte med andra människor heller så störande med deras
'se mig hör mig annars finns jag inte-mentalitet'

och alla som ska blogga vända ut och in på sina liv som om just deras liv är så intressant att skärskådas

nej jag orkar verkligen inte

jag undrar när jag blev så här hjärtinnerligt trött på allt och varför
men den stora frågan är hur hittar jag mig i mörkret som har gömt mig i sig

kanske vill jag inte mer