jag låg på Boden lasarett 

jag var bara barn

något år tidigare hade jag

fått en metkrok i ögat

och drabbats av en...

amblyoptisk skada, dvs irreparabel

...

mina bröder, en två år äldre

en två år yngre fick rödahund

eller var det mässlingen?

hur som helst pga detta

kunde ingen hälsa på mig

av min familj under sjukhusvistelse 

...

på sjukhuset skulle jag vara 7 dagar

...

en dagiskamrat som var hörselnedsatt

hade det bra på hörselcentrums barnkammare...

hans familj hade eget rum, jag fick häls på där

Rose-Marie sköterskan från ögonavdelningen

följde mig dit, på min tredje dag och hennes första

...

jag har sparat en teckning som hon gjorde till mig

jag tänker på henne ofta, särskilt när mitt öga

bråkar med mig, suddar... Då liksom spinner

mitt sinne fram av minnestrådarna jag inte

raderat ur mitt skräpminne en doftbild av henne

...

om jag minns rätt var hon från, eller skulle till Borås 

jag har alltid velat möta henne igen, för att fråga henne

om hon helt har förstått sin aura likt Madonnan som hon

lyst upp min tillvaro med på Bodens lasarett

..

jag mår bra Rose-Marie hur mår du...?

...

jag vill tacka dig för du var liksom en räddare i nöden

den ensamhet som var bland endast sjuka gamla

som låg på ögonavdelningen, inte anpassad för barn

jag var hemskt rädd, identifierade mig vara gammal

döende, liksom vissa patienter... den känslan var ohygglig

...

Rose-Marie hade svart hår, om jag inte minns fel, och var söt

hela hennes vara präglade mig de kommande åren

tänk att ett sådant intryck av vikt nu i dikt 45 år senare

bekräftar det minnet varit ett av mina viktigaste...

trots att hon endast var närvarande under några dagar

i mitt liv...

...

så alla ni som tvivlar på er förmåga

som undrar om er existens är berättigad

men "Gud ändå...!" På ren norrländska

det finns framkallningsvätska, förstoringsapparater

förstärkare, programmerare , mikrofoner, bandspelare,

diktafoner, CloudKit i varenda unge...

som suger åt sig allt de kan av det goda

...

Ge aldrig upp den tanken, oavsett om du tvivlat eller inte!

...

du är för alltid mitt starkaste minne

och godaste Rose-Marie! Tack!