Ack du vackra ensamhet
Du solitära fästning
Vars höga murar värnar
Och släckta salar alla tankar stilla
Dess tystnad förblir mig trogen
Kylan mig aldrig sviker

Lämna mig här

Ty utanför brinner flickan likt solen
Hon som alltid bankar på min port
Vars värme blott bränner
Och djupa blickar mig blända
Hennes glädje nu min sorg blivit
Men aldrig mer,

Så lämna mig här.