Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


foto: Mikael Ejdemyr (april 2015)


Užupis


En förfallen stadsdel länge – narkomaner – hemlösa –
         horor - med lägenheter utan värme avlopp
         varmvatten

jag bor på Užupio gatve        Dödens fd gata

                          Vindens ambassadör
                          & Poesins

en sorgligt bortglömd Nosferatu äter på restaurangen i
         rucklets bottenvåning

en nostalgisk ande som utforskar ett liv han undslapp

jag fick tag på Kuncinas roman Tula för tio kronor
så välbehövligt sorgsen mot slutet av den

den milt leende författaren Jurgis Kuncina dog redan i
         50-årsåldern liksom bildhuggaren Jono
         Meškeleviciaus
alla har rätt att dö men det är ingen plikt
Valdas Herkus Neimantas blev bara drygt 40

en långsmal ängel i 50-årsåldern stannar till som hastigast i
         backen på den trånga trottoaren & gör korstecknet mot
         Bartolomeikyrkan på andra sidan Užupisgatan

på broarna på gårdarna på bernardinerkyrkogården har
         dom förevigat sin kärlek & graverat in sina namn i
         bastanta lås tillsammans med hjärtan


att landet var ockuperat men återfick sin autonomi utan
         strid

jag går över Tibeto skveras [Tibetanska torget]

bakgård för skapande föräldrar / lekplats för tankar & barn

poeter & sagofigurer
här en kysk sjöjungfru
en liten obekymrad undinele som nynnar
vem är inte en figur i skymundan o  
vem är inte gjord
att locka

Užupio tiltas – Užupisbron - en europeisk ”kärleksbro”
         smyckad med kärlekslås
kärlekspars ingraverade namn i grova hänglås låsta längs
         räckena
nycklarna kastade i Vilneles grunda vatten

skyddshelgon i dimma & bagerier
varma spenatpiroger

jag lyssnar på Siebens långa låt The Other Side of the River
& på Frank Zappa
alla har rätt att älska & ta hand om en het råtta

Užupis en utkant som blivit ett centrum

UŽ på en bilplåt         “andra sidan”

: Už bangas!

Fågelgudinnan lockar in mej i en lång gränd förbi porten
         till lamaismens lilla kloster längs väggmålningar
         skräpcontainrar förfallna hus & unga änglar  

en svartklädd ung kvinnlig ängel röker tyst vid floden

Užupio gatve 2A med sina gårdsplaner & gamla ruckel var
         ateljeer redan efter andra världskriget
kvarnar har funnits här tidigare liksom bad- &
         tvättinrättningar längs Vilnele


hon röker tyst vid Vilneles strömmande flöde
den svartklädda ängeln utanför galleriet Galera
en smygtittande inåtvänd ängel i svart jacka svarta byxor
         svart liten mössa
tidigt publicerad i Uzhupis Herald en jungfruligt blyg poet
         som valt bort alla färger i väntan
knoppande inre föreställningar om lidelsefull uppoffring    

utomhusskulpturer på gårdsplanen & i gränderna här


jag älskar Fågelgudinnan (Deive paukšte) & Gudinnan
         Žemyna
(Deive Žemyna) de två utomhusskulpturer
         som Jono Meškeleviciaus (1950-2005) gjorde här runt
         millenieskiftet

köper 2 užas i konstaffären tillsammans med 2 undertröjor
         & ett grafiskt blad

en småfull pojkängel stannar upp på den gamla glädjegatan
         Paupio gatve där författningen är uppsatt
han vill ta en dusch med mej längre bortåt gatan
efter ett tag börjar han kalla mej ”far” där jag står & skriver
         av författningens svenska översättning
 
41 paragrafer på den forna glädjegatan
en mild humor ovanpå all sorg

7. Alla har rätt att inte vara älskade men det är inget krav
13. En katt behöver inte älska sin ägare men måste hjälpa 
         denne i nödens minut
34. 
Alla har rätt att vara oförstådda
37. 
Alla har rätt att inte ha några rättigheter

Valdas Herkus Neimantas begravd i ett kolumbarium
         på Bernardinu kapines  utformade riksvapnet
långa fingrar (längre än handflatan) = känslighet &
         intelligens
spetsiga fingrar = kreativitet & fantasi

vinterns blå flagga ska snart bytas ut mot en grön

          vasaros                 (gul)
          rudens                   (röd)
          žiemos                   (blå)
          pavasario             (grön)

frihetligheten hos tanken
         en kalender med egna högtidsdagar:
Vita Dukars Dag – 100 Fåglars Dag – Poesins Vår –
         Flodens Dag – Fiskens Dag –
 Rostade Kastanjers Dag
         – Vindens Dagar
ett verk av den skäggige ängeln Tomas Cepaitis?

att låta året börja på vårdagjämningen i mars (i likhet med
         nouruznewroz)
göra annandag påsk till Vita Dukars Dag
rena bordsdukar en tabula rasa-fest målares omålade
         dukar en filmfestivals vita dukar

låta rovfåglar visa upp sej med burfåglar i sina klor på 100
         Fåglars 
Dag i slutet av mars & se till att vilda
         småfåglar gör uppvisningsloopar i lagtävlingar art mot
         art & synliga änglar agerar domare & självaste Deive 
         paukšte (Fågelgudinnan) av Jono Meškeleviciaus blir
         levande för en dag

välja att fira republiken Užupis självständighetsdag 1 april 
         som vore det ett skämt

avfyra en poezijos pavasaris en poesins vår i början av maj

högtidlighålla Flodens dag i stekheta juli
(exilpoeten Tomas Venclova förstod att hylla užupisborna
         när han om Vilnele skrev den livliga strömmen som
         liknar Tibern
i republiken Užupis tar man vattnets väsen på stort allvar)
mot slutet av juli firas Flodens dag & första paragrafen i
         konstitutionen gäller just floden:
alla har rätt att bo vid Vilnele & Vilnele har rätt att flyta
         förbi alla
 & envar

här firas Fiskens dag i augusti
Rostade Kastanjers Dag med poesiuppläsningar
         första helgen i oktober
Vindens dagar en hel månad november-december

melagiu diena        

med den kommande vårens gröna ögon

är jag en port som förlorar sitt fäste & raglar ut på den öde
        huvudgatan som en gång kallades Dödens gata
modejeans med revor mörkblå mössa gurdjieffmustasch

här finns fotografer som vandrar runt i svart duggregn
här finns poeter som inte skriver men intuitivt följer h c
         artmanns åttapunktsproklamation från 1953 &
         vandrar runt i svart solsken

här finns en ung flöjtist med loop-pedal på scen
en Užupio angelas som ser mej in i ögonen medan han
         spelar
ett solens andeväsen som blåser fram nytt liv

den berusade piprökande skäggige lille bildhuggarängeln i
         skinnjacka Kunigaikstis Vildaugas dansar disco med
         en sjuårig liten tös

en kort stund vid sidan av scenen: Tomas Cepaitis
         utrikesministern med sina starka glasögon nyfiket
         bligande
hans ministeriums motto: The Crab crawls all the world
         round
 below the ocean

         parlamentet trångt
Užupio kavine
 på Užupisgatan 2 
krögaren lyckas ta sej fram med en tallrik mat till ett bord
         men jag lyckas inte byta min ovikta užas mot en öl i
         baren
en svartklädd Tula trycker sej mot mej
hennes hippieklädda storasyster Kotryna med dreads säger:
         o aš taip noriu kad iš kaminu dar ruktu dumai
jag kan inte deras språk men bidrar gärna till deras
         historier
alla har rätt att inte begripa någonting alls
spännande leende läppar
uppgiften? att levandegöra historien & bli en del av den
här ett litauiskt bateau lavoir ett sekel efter

 




Fri vers av mikael ejdemyr VIP
Läst 651 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2016-04-01 10:44



Bookmark and Share


    ej medlem längre
bra så länge jag orkade. men texten är alldeles för lång.
2016-04-23

  Inkarasilas
Det är bästa reseskildringspoesin, vill vara där och se, känna lukterna och ta på väggen mot dödens gata förövrigt , instämmer till nummer 13. "En katt behöver inte älska sin ägare men måste hjälpa
denne i nödens minut"
2016-04-03

    ej medlem längre
det här är ruggigt Bra!
önskar mig en prenumeration
-och några smalare ben+
2016-04-01
  > Nästa text
< Föregående

mikael ejdemyr
mikael ejdemyr VIP