Världen slår upp sitt tält på nytt
vi skjuter sakta upp dörrarna
vi lutar oss ut på balkongerna
där solen lyser mellan träden

Vi börjar se oss omkring
utanför byarna finns det också liv
högt uppe på en kulle ser vi ut över haven
och vågar tro på fågelsången vi hör

Jag går ner till sjön och lyssnar
skogens röst blir högre
och jag krymper inför ljuset,
färgerna, den blå himlens ansikte
vårens löften vid skogens mynning