Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag bär


ville så rätt skapa 
ändå blev det så fel
men när kärlek vill liv
kan man inte vända tillbaka

ditt varje andetag
lämnar mig aldrig 
dina ögons oskyldiga glans
och nu är det som om du inte fanns

jag bär dig inom inuti i en kokong
bäddar om i mjukaste bomulls ull
vårdar ömt och vaggar tryggt
jag fattas dig och du vet det inte

kanske är det just det som kallas lycka


Fri vers (Fri form) av Poesia VIP
Läst 585 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2016-04-12 15:18



Bookmark and Share

  Ninananonia VIP
Vackra ord..du bär
2016-04-14

  ULJO
Finstämd melankoli i sorgens spår och längtan efter återförenad kärlek
2016-04-14

  Niliboy
Hur söka frid i de inre skärgårdarna, vi vill ju så olika. Nä, Det är bara Jesus i det långa loppet som kan å ge mening å trygghet. Lyckan sjunger Karin Juel om så fint på Spotiy
2016-04-14

    ej medlem längre
Wow, texten är poetisk, som vanligt! :-) Och vemodig. Fastnade för
"bäddar om i mjukaste bomulls ull
vårdar ömt och vaggar tryggt
jag fattas dig och du vet det inte"
Jag fattas dig och du vet det inte, känns bra att läsa. Det är inte mitt nederlag att ha blivit lämnad, det är den som lämnat som gör ett misstag. Peppande för självkänslan! :-)
2016-04-12

  Bibbi VIP
Djupt berörande.
2016-04-12

  mickech
Stor saknad, men också stor kärlek. Bra!
2016-04-12
  > Nästa text
< Föregående

Poesia
Poesia VIP