Redan medlem?
Logga in
Vissnade i mörkrets gap
Jag söker i morgonruset det som fattas i min dag det som slutade brinna det som skulle vara jag.
Det var en kväll som levde du var där och du var het det var smekfulla toner från scenens livstrumpet.
Vi andades i samklang blickar möttes genom glas känslor väcktes till liv i närhetens extas.
Men viskning blev till rop ur kärlek växte ovänskap tålamodet bröt sin gräns och vissnade i mörkrets gap.
Bunden vers
(Rim)
av
Peter Kohlm
Läst 207 gånger och applåderad av 2 personer Publicerad 2016-04-20 18:07 |
Nästa text
Föregående Peter Kohlm |