Är livet i sig själv i sitt egna väsen en blind och meningslös trängtan. Livet i sig själv äger inte inom sig själv något sakligt innehåll, som det är värt att leva för. Att antyda att moralen med sitt handlande sätter ramar för livet går emot livets vilja av sig själv.

Den sanna moralen som man kan kalla för moraliskt är ett handlingssätt som ger mening genom att bekämpa moralen. Genom att bekämpa och förtvina den vilja som finns i livet. För om livet i sig själv ska ha en mening så kan det inte vara moraliskt det måste få vara fritt utan moralismens box.

Livet vill levas och uppmanar andra att leva och kliva ner från moralens härskarställning. Den som tjänar moralen kan inte vara estetisk att frambringa livets poesis. Moralen gör att man säger upp sig från livets ådra och den egna viljan.

Den enda sanna moralen är att plikttroget följa den inre etiska instinkten som utvecklar livets kärna och kan skapa ett människoideal bestående av inre instinkt, entusiasm och produktivitet som människodjuret kan frodas och utvecklas och skapa livets innehåll utan begränsningar.