Han går där och påtar mest som han vill ...
klipper lite ... ansar ... och rättar till
och ser till den sköna rabatten
över de glada, förlorade skratten...

Han minns en höst, en höst bland vårar,
när livet frös i en iskall kår,
när skratten bröts i en flod av tårar
som dränkte drömmar och framtids år ...

Han viskar något ... och i en tår
som glittrar längtan till flydda år,
kan ses förväntan. Han ler - och går ...