Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Avståndssvärd


 

I mångas ögon är jag osynlig, behandlas som luft. Är ovälkommen i er atmosfär, utesluten, oönskad, och detta känns tufft. Jag får inte vara med, är utfryst och mobbad. En oinbjuden gäst, jag både ser och känner hur jag alltid blir nobbad. Min existens är obetydlig, jag är inget värd. Är ofrivilligt ensam möter era "avståndssvärd". Alla backar undan, och ingen vill vara med mig. Vet inte vad det är för fel, vad har jag gjort mot dig och dig...

 

När jag är som mest nere, vill jag bara försvinna och fly. Jag vet när jag är oönskad och känner er avsky. Ofrivilligt ensam i socialt utanförskap. Vill inte ha det så här, men får inga svar, är i ovetskap. Min framtid blir att mer och mer sitta isolerad. Jag klarar inte av att möta ert mörker, där jag blir desorienterad.

 

Tunga ord från mitt inres röst. Vem vet, sommaren är kort och min existens kanske inte klarar att leva fram till höst. Är förskjuten från gemenskap och socialt liv. Är puttad till kanten, att upphöra räcker med ett endaste kliv. Men det finns de som önskar, att jag ska försvinna. De blir glada att slippa se denna uppenbart hemska och oönskade kvinna. 

 

Kanske hej då forever, för alltid och evigt hej från mig till dig. Jag fumlar i det mörkaste av det mörka, där ingen finns för mig. Är trött på ensamheten som förtär. Jag är full av liv och är energisk, men det räcker inte med enbart vänner och bekanta ifrån nätets sfär. Jag behöver mer än så. Ingen vanlig ensamhetskänsla, men ingen kan förstå. Allt är så enkel lösning, räcker väl med att skratta och le. Nej, tyvärr funkar det inte så, och sinnen slutna kan inte problemet se. 

 


Ge inte upp,

lämna inte stigen,

för de kommer en dag

då allting kommer bli bra // nätet

 

 



 

Kika gärna på min fotokonst


 

 Bildkälla: Privat bild (upphovsrätten är min) från mitt Instagramkonto https://www.instagram.com/kristina0179/

 

 




Fri vers av Valkyria-Fatale
Läst 251 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2016-05-07 10:49



Bookmark and Share


  Valkyria-Fatale
Tack för din kommentar. Årstiden har knappast någon styrning på hur ens inre mår. Ensamma själar kan må dåligt året om, även en solskensdag. Visst, betraktarens ögon, som kanske är i ett annat sinnestillstånd, kanske får sin sinnliga balans rubbad av att se en svart och tung text, men bland alla välmående och lyckliga själar finns olyckliga själar som mår dåligt. De finns mitt ibland oss. Kanske att solen bländar ögonen från dessa insikter i ens egna lyckorus av livet. Och alla ensamma själar förblir osynliga, även i ljuset.

Trots ljuset, finns ett tungt mörker vilande omkring oss alla.
2016-05-07

    tramp
Mörka ord att läsa en försommardag.
Jag har inga svar, upplevde något liknande i mitten av 80 talet men mörkret gav vika litelite i taget nästan så att jag inte kunde märka det själv.
2016-05-07
  > Nästa text
< Föregående

Valkyria-Fatale
Valkyria-Fatale