Så var, säg mig var

ska Vilse i pannkakan

ta sin tillflykt

Trasiga vingar

Alldeles för kort

att nå högst upp

på hyllan

där de som ser sig

som Bror Duktig

rakt av sitter

Plötsligt förstår jag

Mitt språk är avbrutet

når inte fram ens till 

dem som jag sett

som underbara vänner

De plockar blixtar

som bara finns i deras

eget huvud där det

förhoppningsvis

bor några celler kvar

Nästan så det finns 

dagar då jag inte alls

tycker att jag är mer

drabbad än dem

apropå det där med

hjärncellsdöd orsakad

av en vätska i ryggmärgs

kanalen, men hu

det brukar jag nog inte

berätta om vad jag minns

Det blir sån stor sorg

när såna som man sett på

som generösa på alla sätt

passar bäst i en stor

stor papperskorg

Där kan de sitta

och fördöma allt som de

inte ens bemödat sig

att begripa eller se

orsak och verkan

Det måste vara bekvämt

att vara så storslagen

så absolut bästa rasen

av homo sapiens