Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Försöket

Han sökte i timmar ett ädelträ
som blev till en snedvriden gran.
Han mätte och ritade, å - ja - jo - nä -
Solen gick sin och månen sin ban

Han snidade, täljde
Han valde, nej, väljde
Och månen blev större än stor

Han formade, snodde,
Han putsade, gnodde,
han torkade svett, spån och snor

Så, när uret var vänt
var den klar hans present
Den liknade bättre än tänkt

Nöjd han sökte sig in,
dök i drömmarna in;
drömde stolthet i mors ögonblänk

Söndagens morgon kom. Rofylld och klar.
Hans systrars present låg för alla, envar,
öppet på bordet. Frukosten gick ...
Hans bröst ville sprängas: "Se här! Du! Stick!"

Hans mor sa: "Varför så blek?
Ta träbiten med dig - gå ut å lek"


Bunden vers (Rim) av S-E Forslin/same
Läst 282 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2016-05-10 14:55



Bookmark and Share

  DominiQueen
Så otroligt vackert skildrat om pojkens kärleksgåva från hela hans älskande hjärta som inte sågs...

Jag läser alla fina och känslofulla kommentarer och får perspektiv hur smärtsamt detta är. I detta fall förstod ju inte Mamman för det var inte tydligt med ett Varsågod hon var stressad och såg först bara barnets blekhet och menade ju egentligen väl och att uppmana någon till lek är ju egentligen det finaste uppmuntran ett barn kan få. Detta var således inte utstuderad elakhet utan orsakat pga bristande kommunikation.. Pojken skulle givit pinnen från hand till hand och berättat om hur den var utvald och med kärlek i varje andetag skapad...

Min kärleksdikt när jag var liten till en kär anhörig som jag överräckte i hopp om att visa min kärlek och även för att bli älskad och bekräftad - som resulterade i en utskällning som kunde dödat min kärlek till ord och som hämmat mig, blir starkare sett ur detta perspektiv. Det jag blev utsatt för var av en känslomässigt mycket skadad MEN BILDAD OCH INTELLEKTUELL människa, och DET gör det så himla svårt att förlåta nu 100 år senare. Intelligent, medveten ondskefull gärning el uttalande till barn (och även vuxna) har jag svårt att förstå och utan förståelse är det svårt att förlåta. Dock att förlåta är att inte ge sina plågoandar fortsatt makt...

Tack älskade same finaste poet, för en Dikt så skör i sin sårbarhet men så stark i dess genomslag som berör oss läsare och som gav mig extra perspektiv.
Tack min käre själslige bundsförvant för allt Du delar, förmedlar och Är.

Namaste
LoveBless
~ DominiQue
2016-05-11

  Fem hjärtan VIP
Så gripande slut att mina ögon tåras..
Mycket vackert och skickligt diktat!
2016-05-10

    ej medlem längre
Skickligt diktat om den lilles stolthet och förväntningar att glädja mor till födelsedagen!
Så kom dråpslaget...att bli så illa missförstådd...att kärleksgåvan blev blott sedd som en...TRÄBIT!
Hur måste inte detta ha rivit djupa sår i barnahjärtat!
2016-05-10

  Ingrid Trolle
Åh, så förfärligt! Jag tappar andan
när jag kommer till sista raden. Du
har på ett mästerligt sätt invaggat
läsaren i stor trygghet och småleenden över hur arbetet fortskrider. Hur mycket arbete han
lägger ner, den lille. Men man kan ju inte resa sig själv igen efter den sista meningen.
Urskickligt har du här beskrivit den
unge hjältens öde och lika suveränt
har du här fått fram både dramatiken,
barnets sårbarhet och människans
oförstånd. En mycket stark text!
Bravo!
2016-05-10
  > Nästa text
< Föregående

S-E Forslin/same
S-E Forslin/same