Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Malaise


De ville ge mig en spegel
när du skulle födas
De ville att din far
skulle klippa navelsträngen

Men jag visste redan
att det var du som var på väg
och vi tänkte: livet
fixar man inte med en sax

Sedan satt du likväl
placerad framför en spegel
Du skulle bli snaggad
Du var sex år och visste mer
än vad frissan kunde veta:

Några dagar med snagg
sedan tar kemon bort resten

Och hon sa: nu blev du väl fin

Men vi såg på varann
i spegeln, du och jag
i samförstånd
Det var nästan som en rolig
hemlighet

Vi rår inte över livet
Vi åker med klotet
Runt, runt, ett varv per dygn
En obönhörlig karusell

Om jag bara kunde
hade jag valt en säkrare plats
långt ifrån alla speglar
- och bundit fast oss med en lina


(kemo= kemoterapi, cytostatika)




Fri vers av Gunwale VIP
Läst 265 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2006-05-05 14:52



Bookmark and Share


  TrollTörnTrappan VIP
Fint hur du speglar fenomenet speglar!?! Som tycks kunna vara såväl livsfarliga som sammansvetsande... Genom tillkomst och förlust och tillbaks ännu ett varv?!?
2019-04-26

  träsnidaren
Mycket träffande var den här texten. Lite obehaglig och mångbottnad.

Mycket bra!
2012-07-19
  > Nästa text
< Föregående

Gunwale
Gunwale VIP