och det är inte mig,
det är otron


hur många fler du har.



'


det är avstånden
mellan tystnad till hej, till leende
till ett möte,

det är kaffelatten.
det är någonting med hur den dricks
utan kaffe, bara mjölk
i pappmuggar med lock efter trottoarerna.
hur folk springer med den tills den kallnar.


och hur lite krämbulle
folk vågar svälja.



'


det är pisslukten
och det är biltrafiken,


det är tågen.
det är någonting med hur de bromsar in,
eller hur folk tränger sig till dem.
hur en väska är dyrare
än en gravid kvinna,
och hur blickar vänds bort.
det är någonting med hur tågen far fram.

eller hur folk kastar sig framför dem.







medan andra
ser på,

det är danderyd och djursholm,
det är någonting med körsbärsträden i kungsträdgården
och någon sorts åsyn
att de är så jäkla speciella.

det är michael kors-väskorna
skådespeleriet
eller avsaknaden på jantelag.
fimparna, minnena du gav; en ångest
en sjuka, en våldtäkt
inbrottet, sveket, kokainet
allt det där
du bara ger och ger och ger

men som ingen vill ta,



det är NK och alla dess kunder
det är T-centralen klockan sjutton
det är någonting med strömmen




'


och stockholm, det är slut
nu,

efter fem års övervåld, mental,
stuvar jag väskorna, tömmer skåp
alla lådor på vad jag har kvar
och jag tänker inte säga
det är mig
det är fel på



för det är fan dig