så mycket ensamhet

en känsla som river och sliter

vinterstorm mitt i sommaren


alla tappade själar

vart tar de vägen

leker kurragömma


jag tänker så mycket

känner ännu mer

hur ska jag orka


de andra lever vidare

skrattar umgås orkar

medan jag går på sparlåga


det pågår en dialog

i mitt huvud

stressar pressar


ensamheten nöter hål

och omsluter

jag går ut och går


ångesten lindras sakta

under skogens mantel

där allt samverkar


vattnet i bäcken porlar

stigarna bjuder in

här finner jag ro


allt blir stilla inom

krafterna fylls på

jag finns kvar


ännu finns jag kvar