Kisar med ögonen i det bländande solljuset.

Ser med förminskad styrka trädens siluetter
och människornas ögon.

Som i en dimma ser jag världen springa förbi.

När solen går ner skingras dimman.

I dunklet skärps synen när inget förblindar.

Varken smycken, villor eller bilar.

Ser trädens bladverk och stolta raka stammar.

Djupets godhet eller svek i människors ögon.

Känner in varje känslonyans till doften av kaprifol.

Åter lägger sig den skyddande dimman i solens ljus.